Till pedagoger på svenska

Piirros: Petri Kuhno

Evenemang

  • Barnens fågelvecka i maj är ett fågelevenemang för skolor, daghem, familjer och övriga barngrupper. Idén med evenemanget är att bekanta sig med fåglar och fågelskådning genom att leta efter tecken på att fåglarna häckar. Man behöver inte känna igen fågelarter för att delta! Det finns gott om kostnadsfritt material på svenska för gruppens ledare och bland alla som deltar lottar vi ut fina priser. Evenemanget är kostnadsfritt, utan åldersgränser och ingen förhandsanmälan behövs.
  • Gårdsplanskrysset sista veckoslutet i januari är Finlands största naturevenemang. Under Gårdsplanskrysset gör man fågelobservationer under en timmes tid på den egna gården eller på en annan lämplig plats. Vem som helst kan delta i Gårdsplanskrysset. Evenemanget är ingen tävling, och antalet observerade fåglar är inte avgörande. Det huvudsakliga ändamålet är att uppmuntra folk att observera vinterfåglar samt att öka intresset för naturen i näromgivningen. Man kan delta på svenska, men Gårdsplanskrysset för skolor finns tills vidare bara på finska.

Material

Se sidan på finska för bilder att färglägga och andra material att ladda ner eller beställa. En del av materialen finns också på svenska, till exempel Holkar & fåglar -guiden, eller är tvåspråkig.

Fågel-live

BirdLifes livekameror tar dig direkt till fåglarna. Temana varierar beroende på säsong.

På utflykt med barn

Fem tips för en lyckad utflykt

  • Väderenliga kläder och skor. Regnkläder och en extra tröja är bra att ha med i ryggsäcken. Gummistövlar fungerar bra om det är ens det minsta fuktigt. Något att ha på huvudet är bra också på sommaren.
  • Matsäck. Alla älskar matpausen! Även för en kort utflykt lönar det sig att ta med åtminstone dryck och några kex eller frukter. Om utflykten är över 3 h lång behöver ni ett ordentligt mellanmål och för över 6 h en större matsäck.
  • Öppna dina sinnen. Om man rör sig sakta utan onödiga ljud ser och hör man mera. Det är intressant att använda också lukt- och känselsinnet, ibland också smaksinnet. En liten upptäckt kan ge stor glädje.
  • Respektera naturen och andra vandrare. Enligt allemansrätten får man röra sig i naturen utan att förorsaka skada eller störa. Bekanta dig med allemansrätten: www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Allemansratten
  • Säkerhet. Grundläggande första hjälpen-utrustning (plåster, förband, desinficeringsmedel) är alltid bra att ha med sig på en utflykt. Karta och kompass hör till grundutrustning om ni rör er på ett lite obekant område. En laddad telefon är bra att ha med, men förlita dig inte på den.

Vart ska vi gå?

Ni behöver inte bege er långt på fågelutflykt. Det räcker att gå ett stenkast från skolan. Ni kan få syn på fåglar nästan över allt. Bra fågelplatser är bl.a. trädgårdar med mycket växtlighet, frodiga sjö- och havsvikar, mångformiga åkerlandskap, betesmarker, ängar, öppna myrmarker, frodiga lundar, blandskogar och höga backar. På de bästa platserna finns fågeltorn, märkta rutter och naturstigar. Också avstjälpningsplatser, vattenreningsverk och torg lockar till sig fåglar.

Barn, liksom andra nybörjare på fågelskådning, är oftast bättre på att titta än att lyssna. En fågelvik med vattenfåglar är därför ett bättre utflyktsmål än en tät skog med fågelsång. Den täta skogen passar ändå bra för en upplevelserik utflykt.

Här nedan finns tips på bra utflyktsmål. För varje utflyktsmål nämns också de arter som är vanligast och enklast att få syn på i just den miljön. Att känna igen arterna är ändå inte det viktigaste – huvudsaken är gemensamma naturupplevelser.

  • Fågelholkar i närmiljön
    Om människan har svårt att hitta fåglarna kan man hämta fåglarna till människan! På våren och försommaren är det lätt att se fåglar genom att iaktta holkar i närmiljön. Man kan förbereda sig för häckningssäsongen och fågelutflykten genom att redan på vintern snickra fågelholkar att ha på gården. Vanliga arter: talgoxe, blåmes, svartvit flugsnappare, stare.
  • Städer
    Förvånansvärt många fåglar har anpassat sig till en bebyggd miljö. De har lärt sig att bygga bo på tak, i skrymslen i byggnader och i träd i parkerna. De hittar mycket mat bland rester som människor lämnar efter sig på torg och i soptunnor. Vanliga arter: tamduva, fiskmås, gråtrut, skrattmås, gråsparv, kaja, kråka, skata.
  • Gårdar och trädgårdar
    Också utanför städerna hittar fåglar boplatser i vedhögar, häckar, gårdsträd, skrymslen i byggnader o.s.v. Gårdar och trädgårdar med mycket växtlighet är dessutom fulla med mat i form av växter och insekter och därför trivs många fåglar på gårdarna fastän de inte häckar i (vanliga) holkar. Vintertid lockar fågelmatplatserna i bästa fall tiotals olika fågelarter. Vanliga arter: sädesärla, grå flugsnappare, ladusvala, grönfink, björktrast, koltrast, kaja, kråka, skata, ringduva och holkfåglarna som nämns ovan.
  • Vattendrag och stränder
    Vattenfåglar är trevliga att titta på – de är ofta rätt stora, har tydlig färgteckning och håller sig bra på ställe då de simmar. På våren samlas vattenfåglarna i stora flockar på vattnet där isen smultit. På sommaren kan man följa med häckning och ungar. Vissa arter, som svanar och doppingar, bygger bohögar som man kan se t.ex. från ett fågeltorn. Måsar, trutar och tärnor bygger ofta sina bon på öppna klippor och stenar, så de ruvande fåglarna och ungarna som väntar på mat är enkla att se. Många gäss och änder gömmer sina bon, men deras ungar följer efter sina föräldrar ut på vattnet genast efter att de har kläckts och kullar med ungar är därför enkla att få syn på då de simmar. Vanliga arter: gräsand, gråhakedopping, storskrake, fiskmås, gråtrut, skrattmås, fisktärna, silvertärna.
  • Skogar
    I skogen är det svårare att få syn på fåglar men i april-maj är fågelkonserten oslagbar, särskilt tidigt om morgnarna. Om man lär sig några av de vanligaste sångfåglarna känner man redan igen en stor del av sångrösterna i skogen. Utan att känna igen fågelsången går det att lägga märke till att fåglarna häckar på basen av varningsläten. Man kan till och med upptäcka rovdjur som hotar småfåglarna, som kråkfåglar och ugglor, genom att vara uppmärksam på varningsläten. Vanliga arter: bofink, lövsångare, talltita, trädpiplärka, rödvingetrast, större hackspett.
  • Åkrar och ängar
    På öppen mark häckar flera arter som är lätta att känna igen. Dessutom finns det många arter som bygger bon i träd men som kommer till fälten för att hitta maskar och annan föda. I ett öppet landskap behövs ofta kikare för att se fåglarna ordentligt. Vanliga arter: lärka, tofsvipa, stenskvätta, sädesärla, stare, trastar, måsar.

Att tänka på då du går på utflykt med barn

Kunskap

  • Ta åldersgruppen och barnens färdigheter i betraktande. För barn under skolåldern är de gemensamma upplevelserna det viktigaste. I ungefär 10−13 års ålder har barnen tillräckliga färdigheter för att lära sig känna igen också de lite svårare arterna.
  • Den vuxna behöver inte veta allting. Ni kan istället lära er nytt tillsammans. Bekanta er med de vanligaste arterna med hjälp av färdiga material, böcker och internet, eller genom att t.ex. rita.
  • Börja utflykten med att lära barnen använda kikare och eventuellt också tubkikare. Med yngre barn behövs kikare inte alls, och kikarna är inte heller nödvändiga med de äldre.

Under utflykten

  • Anpassa utflyktens längd och gångvägen enligt gruppen. För de yngsta räcker det med en kort utfärd till skogen bakom huset eller stranden.
  • Barn skiljer sällan mellan fåglarna och resten av naturen. Var beredd att titta också på växter och småkryp under fågelutfärden.
  • Låt barnen styra utflykten i mån av möjlighet. En naturutflykt ska inte vara en prestation och barnen vill ofta stanna till för att undersöka t.ex. ett småkryp som de har hittat.
  • Barnens koncentration räcker inte alltid till så planera inte in att stå flera timmar i ett fågeltorn. Rör er omkring eller hitta på annat program för utflykten.
  • Att bara gå på utflykt, betrakta naturen och äta matsäck räcker bra som program. Om ni vill kan utflykten också innehålla annat som lekar, pyssel eller kikarövningar.

Attityd och regler

  • Barn lär sig av vuxna. Visa alltså gott exempel för hur man respekterar naturen och andra människor samt hur man följer allemansrätten och andra regler som gäller på friluftsområdet.
  • Berätta för barnen hur man beter sig i naturen, vad man får och inte får göra och varför. Nedskräpning förstör naturen, oljud stör djur, och växter ska man inte skada i onödan för de lider av det länge.
  • Gå ut med öppet sinne och låt dig förundras över också små upptäckter som barnen gör. Stanna för att titta, lyssna, dofta och känna. Lär inte barnen att vara rädda för småkryp och ormar. Beundra istället alla djur, vid behov från ett tryggt avstånd.
  • Känn inte press i onödan. Det finns mycket att se på och förundras över också hos vanliga tamduvor, kråkor och änder i parken. Fastän ni inte har sett en enda fågel under utflykten är det viktigaste att ni fått gemensamma upplevelser i naturen.

Fågelprogram för barn

Lekar

  • Hitta fågelparet
    Ledaren skriver på förhand fågelnamn och deras läten på lappar. (t.ex. kråka – kraa kraa). Exempel på läten kan du hitta i en fågelbok. Det finns två exemplar av varje lapp. Lapparna delas slumpmässigt ut åt deltagarna som ska låta som det står på lappen och försöka hitta sitt par. Med samma lek kan ni också dela in i små familjer eller flockar.
  • Hökens tafatt-lek
    En av deltagarna är hök (om ni vill kan ni pyssla en näbb åt höken), andra är småfåglar. Småfåglarna är skyddade från höken då tre fåglar bildar en flock och ställer sig i ring hand i hand. Småfåglarna får vara i flocken bara en liten stund, t.ex. fem sekunder (räkna högt till fem). Om höken får fast en småfågel byts rollerna. Man kan också bestämma att varje fågel som blir fasttagen blir en hök till, och fortsätta tills alla deltagare är hökar.
  • Fågelförsäljaren
    Ungefär fem deltagare är kunder, resten är fåglar. Varje fågel bestämmer för sig själv vilken art hen vill vara. Ledaren kan vid behov vara försäljare och viska en art i varje deltagares öra. Försäljaren och fåglarna står inne i en ring som föreställer affären. Kunderna ställer sig på kö utanför. Den första kunden frågar efter en art. Finns här kråkor? Om det inte finns av den arten ställer sig kunden sist i kön och följande kund får fråga. Om någon/ några av fåglarna är den arten som frågas efter, springer de fåglarna iväg och kunden ska försöka ta fast fåglarna. De fåglarna som lyckas springa runt kunden (och hela kön) utan att bli tagna får fortsätta vara inne i ringen. Om kunden får fast fågeln blir fågeln också kund och ställer sig i kön. Leken fortsätter tills alla fåglar är fasttagna.
  • Talltiteleken
    • Den här leken visar hur tufft det kan vara att vara en talltita på vintern. Talltitor hamstrar frön för att överleva vintern – fåglarna minns var de gömt sina frön och kan ta fram dem när det blir svårare tider. Men i skogen finns det också talgoxar som tar talltitornas gömda frön. Och sparvhökar som fångar småfåglar.
    • Några av barnen/eleverna får vara talltitor som kommer och hämtar solrosfrön (eller något som representerar solrosfrön), vilka de sedan gömmer. De får bara ta ett frö åt gången eftersom de har så liten näbb. Fröna gömmer de alltid en bit ovanför marken så att det inte blir täckta av snö.
    • Några av barnen får vara talgoxar och ta frön som talltitorna gömt.
    • Ibland kommer också sparvhöken och tar en talgoxe eller en talltita. Genom att den fångade fågeln får springa 10 varv runt ett träd så är den åter fri och får vara med i leken igen. Höken blir snart hungrig igen och lyckas kanske fånga en ny fågel.
    • Lek leken tills sparvhöken lyckats fånga två till fyra småfåglar och bryt sedan leken.
    • Nu ska talltitorna leta upp sina gömda frön och räkna dem. Samla er i ring och samtala om vad som hände. Blev det några frön över till talltitorna? Hur är det att vara talltita på vintern? Vilka faror finns som de behöver se upp för?

Undersökningar

  • Fåglarnas beteende
    Alla väljer varsin fågel som de följer med i 1−10 minuter. Betraktaren kan göra anteckningar eller bara minnas vad fågeln gör. Därefter funderar man tillsammans vad fåglarna gjorde och varför. Letade de efter mat? Försökte de hitta en partner? Flydde de undan människor? Man kan också jämföra olika fåglars gångstil, flygstil, sång eller annat beteende.
  • Olika fåglar
    Om det känns för svårt att följa med fåglarnas beteende kan man bara titta snabbt på några olika fåglar och jämföra t.ex. fåglarnas näbbar, former, färger eller stjärtlängder. I staden kan man försöka hitta så många olika färger som möjligt på duvor – skriv ut färgläggningsbilder och ta med.

Pyssel

  • Uggla i bo
    Klipp ut cirklar åt var och en av er ur svart kartong, med en diameter på ca 10−15 cm. Klipp ut lite mindre cirklar ur vitt papper, lika många som de svarta. Bekanta er med hur ugglors ansikten ser ut och vilka kännetecken de har t.ex. i en fågelbok. Fokusera på arter som bygger bo i hålor (sparvuggla, pärluggla, kattuggla, slaguggla, lappuggla och hökuggla). Var och en väljer en art och ritar och färglägger ugglans ansikte på en vit cirkel. Sedan klipps ugglan ut längs konturerna och limmas fast på den svarta cirkeln. Gör till sist en utställning med alla ugglor som tittar ut ur sina bohål.
  • Fågelbo och ägg
    Hurdant bo skulle du bygga om du var en fågel? Bygg fågelbon (ute eller inne) av gräs, kvistar och annat naturmaterial (obs: man får inte ta mossa eller lav). Pyssla också ägg till boet av hobbylera eller köp färdiga ägg i hård cellplast (styrox, frigolit). Äggen målas och läggs i boet. Bilder på fågelägg att ha som modell finns i fågelböcker och på webben. De som kommit lite längre med sin fågelhobby kan försöka bygga bon för olika fågelarter: mallar finns till exempel i Fågelkorten.